Jag köpte min första welsh 1974. Hon hette Vindhäxans Carmen och kom att bli stamtik i Dalsvedens kennel. Jag har haft uppfödning sedan dess om än i liten skala och ibland med lång tid mellan kullarna. I yngre dagar använde jag hundarna i praktisk jakt. Jag är fortsatt angelägen om deras jaktliga kvaliteter även om jag har haft små möjligheter till traditionell spanieljakt. Men det är de egenskaper som krävs för sådan jakt som gör spaniels till underbara sällskapshundar för någorlunda aktiva hundägare. Utställningar har också ingått i mina hundaktiviteter. Särskilt WSSK:s Club Show har jag uppskattat. Allra roligast var det i klubbens begynnelse. Då var Club Show mer av en mönstring (om än med tävlingsinslag). Vi tog med alla welshar som gick att uppbringa till dessa tillställningar. Inte bara de bästa man fött upp. På så vis fick man en helhetsbild av läget i rasen. Sedan dess har rasen blivit talrik och något sådant är kanske inte längre möjligt utom kanhända regionalt.

Yrkesmässigt är jag jurist men avslutade min karriär med en tjänst som internrevisionschef på en större myndighet. Jag är alltså bra på det här med regler, mål, uppföljning och utvärdering samt att skriva.

Jag är sedan några år pensionär och vill gärna betala tillbaka till WSSK för många decenniers medlemskap utan att bidra aktivt.

Jag gjorde mina första insatser för klubben inom ramen för arbetet med att revidera den rasspecifika avelsstrategin (RAS). Jag blev sedan styrelseledamot och vice ordförande samt ansvarade för Avelskommittén. Förra mandatperioden var jag ordförande och med fortsatt ansvar för avelsfrågorna.

Förutom hundintresset ägnar jag mig åt travhästar. Delägare i några tävlingshästar liksom i ett par fölston. Jag håller på och lär mig om avel med travhästar.

Jag bor utanför Helsingborg på en gård. Köpte min första Welsh, Twinkle Limited Edition "Sam" 2015 och 2019 berikades jag med Welsh nr.2 Moonstruck John Blund ”Archie”.

Jag har alltid haft ett stort intresse av djur och natur, då jag är uppvuxen med att följa med min far på jakt. Hemma fanns undulater, möss, kaniner, harar, illrar, kycklingar och en folkilsken tax som högg oss barn i familjen med jämna mellanrum.
1976 köpte jag min första häst och 1980 köpte jag min första egna hund, en Amerikansk Cockerspaniel Such Bonnets American Asheley "Lee".Lee blev hunden i mitt liv, förutom att han var vacker, var han en fantastisk hund att jobba med. Vi tävlade i Bruks Spår med cert, jaktprov, viltspår.Han är än idag den amris som är mest allroundmeriterad i Norden. Därefter följde fler amrisar och hästar.
Har nu sedan några år tillbaka sålt hästar som jag haft hemma och ville då ha en lite större hund, med mindre pälsvård.
Valet föll på den vackra röd/vita welshen, vilket jag verkligen inte ångrat. Så stora personligheter är dom med ett stort glatt hjärta till det mesta. En anledning till mitt val är också att rasen är än så länge "oförstörd". Ingen överdriven päls, ingen jaktvariant, vilket jag tycker är viktigt.
Welshtempramentet speglas även på ägarna, jag har på kort tid träffat så många härliga, glada Welsh ägare överallt.

Som relativt nybliven pensionär har jag också förmånen att ha tid att förkovra mig i vår ras både historiskt och avel som jag tycker är oerhört spännande och intressant. Är också tacksam för alla klokheter man fått av olika uppfödare.

Min första Welsh kom jag i kontakt med tack vara Agneta Månsson, vi arbetade ihop när hon hade kenneln Hillcrofts. Hillcrofts Talking about love, en hane som lystrade till namnet Baloo flyttade hem till oss. Lystrade förresten, det var det väl lite si och så med. Baloo var med oss i över fjorton år, en underbar kompis och lekkamrat.  Efter honom kom Ozzie, Lezedas Gustav Vasa in i familjen, tyvärr så blev han inte så gammal. Efter att ha varit i närkontakt med en huggorm slogs hela immunförsvaret ut. Sedan kom Pelydryns Juvel, kallad Safir och senare även Pelydryns Rubin in i familjen.

Safir var en självständig dam med hög socialkompetens, ”kan själv” var hennes livsfilosofi och hon var bidragande orsak till att jag utbildade mig till hundinstruktör och hundpsykolog. Tyvärr så finns varken Safir eller Rubin bland oss längre.

Idag har jag Heddychlon Queen och hennes dotter Heddychlon Whitney, en lugn och en helvild, junior.

Jag tillbringar mycket tid i skog och mark med mina hundar, viltspår tycker både jag och de fyrbenta om, ja de gillar allt spårarbetet. Vi tränar och tävlar i rallylydnad och tidigare har jag tävlat i agility, och kan fortfarande dra ett race på banan för det är så kul. Mitt måtto med livet med hund är att det ska vara roligt får både två- och fyrbenta. Jag är aktiv inom Skaraborgs aktivitetsgrupp och syns även ibland i ringen på utställningar. 

Jag bor på landet strax söder om Söderköping och är nyvald sekreterare i Welsh Springer spanielklubben. Kommer in till nya utmaningar efter många år i taxvärlden. Har jobbat tidigare som ansvarig inom service för dokumentlösningar. Har sedan tidigare inte någon erfarenhet av rasen utan vi sökte egentligen en trogen jaktkompis till mig inför min pensionering i februari 2022. Gift sedan 30 år med min fru Anne som har en registrerad kennel sedan 35 år med uppfödning av långhårig dvärg och kanintax. Anne är viltspårdomare och har tävlat som representant för Östergötland vid 3 tillfällen i viltspår SM för tax med en hedrande tredje plats som bäst.  Jag har jagat i många år och som de flesta kanske inte vet är att våra promenader blir både långtråkiga och ensamma när vi går drev. Därför började Anne att söka lämplig ” kompis ” till mig redan 2 år innan den stora dagen. Då arbetskollegor till Anne köpte en valp av Rigmor blev det naturligt att återuppta vårt slumrade intresse för rasen. Det resulterade i att vi tyvärr inte orkade vänta på Rigmors planerade valpar utan efter mycket letande hittade vi en valp på annan kennel. Så kom Sandy stormande in i våra liv.

Det är ju inget vi ångrat en sekund av då hon visat så utomordentliga egenskaper både som eftersökshund och kortstötande med fina räder in i små såtar. Dessutom alltid glad och svansen går. Hon har nu börjat resan mot viltspårchampionatet med ett godkänt anlags och därefter ett godkänt öppen klass spår.

Jag bor med min make i sköna Jämtland. Vi bor på en avstyckad gård i Åre kommun med våra hundar. I familjen finns det en australisk kelpie herre samt welsh springer spaniels. Jag är utbildad SBK instruktör, handledare i SKK:s uppfödarutbildning, utbildad testledare MH/MT, tävlingssekreterare, nose work instruktör etc.

Rasen har jag på nära håll följt sedan 1993, och min första welsh springer spaniel kull såg dagens ljus 2013. Jag aktiverar/tränar/tävlar våra hundar inom alla möjliga grenar, brinner för att arbeta med hund. Hemma finns det meriterade hundar inom utställning, rallylydnad, nose work samt viltspår i dagsläget. Avstånden här uppe har gjort att jag tävlat mindre än vad jag tänkt, men det ska förhoppningsvis bli bättre. Är kontaktperson för welshar i Jämtland. Vi syns framöver!

Jag bor på landet en mil utanför Västervik med sambo, tonårsdotter, 3 hundar och en katt. 2 welsh springer spaniel, 7 och 3 år, en golden retriever 3 månader. Jag är uppvuxen med hundar och många andra djurslag. Jag köpte min första egna hund, en golden retriever 1998 och snart därefter en flatcoated retriever några welshar och nyligen en golden igen. Jag blev snabbt engagerad i ”hunderiet” och utbildade mig till bland annat till SBK-instruktör och har hållit kurser och suttit i styrelsen i lokala kennelklubben i många år. Jag sitter även i några andra styrelser och gillar att vara med och utveckla föreningar.
Till yrket är jag undersköterska i grunden och har jobbat inom olika områden. Jag märkte på flera sätt vad hundar kan göra för människor med olika behov och tog 2013-2014 steget att utbilda mig och min golden till Vårdhundsteam. Nu arbetar jag ihop med mina welshar i kommunen som vårdhundsförare. De mentala egenskaperna hos hund är otroligt viktiga för mig, det är det jag brinner för mestnär det gäller hundar. Jag tycker att golden och welshen kompletterar varandra bra. Utöver att vi arbetar om dagarna har vi många fritidsintressen med mycket träning och en del tävlingar. Vi gillar viltspår, rallylydnad, nosework, bruksspår, dogparkour, trickträning och ibland någon utställning. Jag och mina hundar åker på en del olika läger och kurser. Vi gillar att utmana oss och vill alltid lära oss nya saker.

Jag bor i Stockholm, Vasastan med min sambo samt min hund ”Vivi”, Don’s Supermodel. Jag kom i kontakt med rasen genom uppfödarna på kennel Don’s och detta är min andra hund därifrån. Jag uppskattar welshens humor men även hur lättlärd och mångsidig raden är. Jag har använt mina hundar i både utställning, jakt, apportering, rallylydnad samt viltspår. Utöver hundarna har jag intressen såsom paragliding, att resa, att åka skidor och att vara ute i naturen. Som nyinvald ledamot, med utbildningsansvar, (inträde nu under 2023) hoppas jag kunna bidra med nya idéer kring roliga aktiviteter som inspirerar alla engagerade welshägare.

Jag bor strax utanför Alingsås tillsammans med mina två hundar, Pussel och Rosea. Jag är uppväxt med hund, först chow-chow och sen westie (west highland terrier). När jag flyttade hemifrån blev det lite för tomt utan hund och jag köpte min första hund, en irländsk röd setter, Elsa (Valsettras Amico). Henne hade jag förmånen att ha i drygt 15 år innan det var dags för henne att lämna och det blev otroligt tomt efter henne.

Efter några år kände jag att det var dags att få en ny fyrbent familjemedlem och jag började fundera på vilken ras som skulle passa familjen. Jag hade haft förmånen att träffa grannen och hennes welshar och wow! vilken underbar ras! Mjuk, go, glad, social, nyfiken och vacker! Aktiv, härlig och en stor dos envishet!

Detta resulterade i att jag skaffade mig min första welsh (2013) – Rödhättas Pussel. Hon är även grunden till min kennel. Från hennes första kull behöll jag Rosea. Rosea och jag utbildar oss just nu till socialt tjänstehundsteam och tanken är att vi ska kunna jobba både som beökshund, men även som terapi- och skolhund.

Jag utbildar mig även till hundinstruktör och blir klar till hösten.

Det blir en hel del tid med hundarna ute i skogen och vi försöker träffa andra welshar så ofta det går. Övrigt så gör jag en del vardagstrix med mina hundar samt personspår, agility och nosework, men detta utan tävlan och på hemmaplan, då jag inte är någon tävlingsmänniska. Det jag gör i tävlingsformat är utställningar och det med varierat resultat, men det är alltid lika spännande att se om min hund känner för att gå bra i ringen eller om det blir en känguru eller myrslok jag har i kopplet.

Något som har blivit ett nytt och stort intresse är viltspår. Så underbart att se hunden jobba med sån glädje! Kanske att vi (läs jag) blir så modiga och redo att vi står där i skogen och gör viltspårsprov, anlagsprovet är ju redan klart.